Ett obevakat ögonblick

Igår var det dags att öppna första luckan. Jag tycker det är roligt att få föra vidare våra traditioner och bygga upp förväntan hos de små liven. Till Hugo föll jag för trycket och köpte en spindelmannenkalender med choklad i. Vet inte hur jag tänkte för i vanliga fall äter vi bara godis på helgen... åja, snart jul så lite speciellt kan det väl få vara, han får vänta med att öppna luckorna tills efter middagen tänkte jag...

En dag klarade sig adventskalendern från Hugos framfart. Jag har verkligen försökt förklara innebörden av adventskalendern och att man öppnar en lucka varje dag fram till jul... Ställde kalendern högt upp så han inte skulle nå... tänkte att han får hjälp att öppna rätt lucka efter middagen... men chokladen måste ha lockat för när jag kom hem från kransbindarkursen igår var detta vad som återstod av kalendern!

Så imorse sa Hugo till mig: -"Mamma, jag behöver ingen adventskalender"
Nähä?? - "Jag tycker vi gömmer den" fortsätter han,
Varför då?? frågar jag
- "Det finns ingen choklad kvar..." Jag undrar om 3,5 åringar kan känna dåligt samvete...

Hur som helst har jag en annan plan på adventskalender... sedan en dryg månad tillbaka har det grott en plan om att snickra en kalender, trä har inhandlats, skisser har gjorts och måndags kom jag på att det kanske är dags att skrida till verket. Eftersom färgen hade torktid på 16 timmar fanns ingen chans att få den klar tills igår, men idag börjar det likna nåt.
Istället för att sätta nivån att få presenter varje dag har jag tagit adventskalender på orden (faktiskt min systers idé) så de får bara presenter på advent, alltså bara 3 paket var. Lagom arbetsbörda tänkte jag, om inte annat gör jag det lättare för mig själv inför nästkommande år...
Tyvärr är inte färgen torr på alla delar så jag kan inte sätta ihop den än... men imorgon utlovas bild på hela skapelsen :)

Jag är så glad att det äntligen är minusgrader ute, det är så fint med all frost! Vore ju härligt om det kunde komma lite snö snart också.

kram kram Ida