Tomhet

Jag blev faster igår, det skulle har varit en glädjens dag men tyvärr så är bebisen sjuk och kommer inte att överleva... som en blixt från klar himmel vänds hela tillvaron upp och ned. Det var inte så här det skulle bli! Det absolut värsta som jag skulle kunna föreställa mig är nu min bror och hans frus verklighet. VARFÖR???

Jag känner mig helt tom, trött och huvudet värker av alla tårar. Inte ens tanken på att jag äntligen har fått tag på min efterlängtade gamla stege gör mig glad. Vad betyder saker när sådant här händer...

Livet är så skört, man kan aldrig ta något för givet. Det gäller att ta vara på varje dag och verkligen göra det man vill tillsammans med de man tycker om. Leva i nuet och se det stora i det lilla. Veta att uppskatta barnens leenden, solen som gnistrar i snön och fåglarna som kvittrar.

Jag återkommer när tomheten försvinner och jag återigen känner inspiration och lust att pyssla.

So long //Ida